Annons
Redaktionsbloggen
Annons
20 augusti 2013

Taktik – eller ingen taktik?

Nu börjar det dra ihop sig till Tjejmilen! Spännande! Tävlingsmänniska som jag är har jag börjat planera hur jag ska genomföra loppet.

Naturligtvis vet jag att jag inte har något att komma med jämfört med alla duktiga löpare – men jag vill känna mig nöjd över min prestation.

Jag har aldrig sprungit något lopp – och aldrig sprungit en mil – så jag vet inte riktigt vad jag  har att vänta. Men jag har i alla fall bestämt mig att börja lugnt och sedan försöka höja tempot. Sedan ska jag försöka ha roligt, det är inte varje dag man får vara med om en sådan folkfest.

Vad säger ni som sprungit Tjejmilen förut? Vad ska jag tänka på inför loppet?

/Anna

Kommentera inlägget här
Annons
18 augusti 2013

Ät dig stark och glad

Om du tycker det är viktigt att alltid äta näringsriktigt, kan du sluta läsa nu. Det här inlägget handlar om varför jag ger mig och mina barn efterrätter till middag, och varför efter-sommar-dieterna förstör din löpning.

Igår gjorde jag chokladglass som middag till mig och mina barn

Glass är bättre än inget 

Min exman och jag har olika dygnsrytmer. Det innebär att på lördagkvällarna när vi växlar, är barnen fortfarande mätta efter en sen brunch hos sin pappa och vill inte ha middag.

Därför brukar vi äta det som barnen kan tänka sig. Hellre det än ingenting, resonerar jag och dukar fram popcorn, chokladmousse och fler kexpaket än du kan tänka dig.

**

Igår var en sådan lördag. Barnens kompisar var här och vår middag blev en glassbuffé med extra allt: stora skålar med chokladås, non-stop, bananer och annat.

Poängen är att vi skrattade och hade kul medan vi åt. Poängen är också att vi alla mår bra av att ha en avslappnad inställning till mat. Ingen dör av att äta glass till middag.

 

Du är alldeles för tjock!

”Så går du ner alla onödiga sommarkilon”. ”Så får du platt mage snabbt efter semestern”. ”Bli höstsnygg och smal på en månad”.

Sådana löpsedlar finns överallt just nu och budskapet är laddat med ångest: Du är för tjock. Din kropp duger inte. Skäms på dig.

När vi tänker skamfyllda tankar om oss själva går kroppen automatiskt in i stress. Det innebär att matspjälkningen rubbas och att viktiga reparationsprocesser i kroppen uteblir.

Det här försämrar din förmåga att ta upp näring och återhämta dig efter träning.

 

Slappna av så orkar du mer

Det kan låta motsägelsefullt, men genom en snällare inställning orkar du mer. När du slutar anklaga dig själv minskar stressen och kroppen fungerar som det är tänkt.

Så slappna av. Ät det som du blir glad av, klandra dig inte och ta en vilodag ifall du inte orkar träna. Det gör dig starkare och du kommer att prestera bättre i löpspåret.

Med det lämnar jag över till nästa MåBra-bloggare. Vi ses på Gärdet den 7 september!

/Karin

 

Läs mer om:  Feelgood, löpning, Tjejmilen
Kommentera inlägget här
15 augusti 2013

Min största seger någonsin

Så här ser jag ut när jag försöker rynka pannan. Det beror inte på en misslyckad botoxbehandling, utan på avskurna nerver i min hjärna. Och vad har det med Tjejmilen att göra?

På min högra ansiktshalva är nerverna avskurna.

Jag har inte startat, men redan vunnit

Om jag hade skrivit det här för femton år sedan, skulle jag just nu ha varit helt inriktad på att toppa formen. Allt annat än att stå i första startgrupp och få en sluttid över 45 minuter hade varit ett personligt nederlag för mig.

När jag nu står på startlinjen om en månad, är det första loppet jag springer på elva år. Det är också första gången som jag inte bryr mig om vilket resultat jag får. För mig är det en seger att jag ens kan springa.

 

Min största prestation någonsin

I mars opererade jag bort en hjärntumör. Läkarnas plan var att ha först ha mig på KS neurocentrum en vecka och sedan skicka mig till ett sjukhem för tre veckors rehab. Det ville jag absolut inte. Jag ville komma hem.

Natten efter operationen var jag fullproppad med mediciner som gjorde att jag inte kunde sova. Under de vakna timmarna lade jag upp ett träningsprogram och började träna. Mitt mål var att klara sjukgymnasternas tester och slippa sjukhemmet.

Varje dag yogade jag, promenerade i korridorerna, mediterade och tränade balans. Jag har aldrig tränat så målmedvetet som jag gjorde den veckan. Och det gav resultat, jag fick åka hem. Det var mitt livs bästa prestation.

 

Det blir ett lugnt lopp

Väl hemma fortsatte jag med samma träning. Kroppen svarade, hjärnan läkte och jag mådde allt bättre. Så småningom började jag ta stillsamma löpturer och när MåBras redaktion satte ihop ett lag inför Tjejmilen kändes det som en kanonbra motivation.

**

Jag har ingen aning om vilken sluttid jag kommer att få i årets Tjejmil, jag vet bara att MåBra-laget startar i grupp 9. Det innebär att jag har ungefär 15.000 kvinnor före mig i spåret och då är det omöjligt att springa snabbt.

Det blir ett lugnt lopp där jag får njuta av stämningen på Djurgården, och jag vet redan nu att jag kommer vara jätteglad när jag springer i mål.

 

Så här såg jag ut för fem månader sedan:

Kirurgen skar upp mig från vänster öga till höger öra, blottlade pannbenet, sågade upp ett hål, tog bort tumören och häftade ihop mig.

 

Läs mer om:  löpning, motivation, Tjejmilen
Kommentera inlägget här
13 augusti 2013

Tänk som en man

Igår skrev jag om fördelarna med att träna inför Tjejmilen tillsammans med en man: Träna med män! Idag handlar det om vad vi mer kan lära oss av män för att bli bättre löpare.

Man är ju rätt så vältränad... Sean Connery som James Bond på 60-talet.

De sportiga männen

”Jo, du vet, jag är rätt sportig faktiskt. Det har blivit mycket fotboll genom åren. Och några löprundor så klart, jag brukar klara milen under 50 minuter. Det kanske blir att man kör ett Marathon om något år”.

Så kan en man uttrycka sig. Och i praktiken kan det se ut så här:

Mannen har passerat 40 år. Sist han spelade fotboll gick han i gymnasiet och han har inte sprungit en mil sedan han gjorde lumpen. Träning är något som han vet är bra, men som han i dagsläget inte prioriterar.

Känner du igen det? Sådana här män finns överallt. De tränar inte men ser sig själva som sportiga.

 

Vad kan vi lära oss av männen?

Kanske känner du dig frestad att skratta åt de självsäkra männen? Jag tycker att vi i stället ska lära oss av dem.

Om en man med sportig (men för tillfället inte så uppdaterad) självbild bestämde sig för att börja löpträna, skulle han antagligen klara ett Marathonlopp året därpå. Han är ju övertygad om att han kan det.

**

Vad en skulle en kvinna i motsvarande situation säga? Jo, hon skulle antagligen låta så här:

”Nej, jag har inte tränat på många år. Jag tror inte jag skulle orka någonting om jag sprang idag. Marathon? Du skämtar. Jag skulle inte ens klara av att springa Tjejmilen.”

Utifrån den inställningen skulle kvinnan anpassa sin träning och ambitionsnivå. Hon tror inte att hon kan lyckas och kommer därför inte att göra det.

 

Se dig själv som vältränad

Det som har betydelse för vad du lyckas med, är vilken inställning du har. Om du bestämmer dig för att Marathon eller Tjejmilen är ett mål som du satsar på, kommer du att börja tänka på nya sätt. Du ser dig själv som på väg att bli vältränad.

Det gör att du automatiskt prioriterar din  träning, tar i lite extra ibland och utan tvekan klarar de lopp som du vill springa.

/Karin

Läs mer om:  Feelgood, löpning, Tjejmilen
Kommentera inlägget här
Annons
12 augusti 2013

Träna med män!

Jag är glad i sinnet men vansinnigt trött i låren idag.

Det är dags för en ny bloggvecka här för mig – och jag inleder den med en ryslig träningsvärk i låren. Skälet? Jag har tränat med en man och jag rekommenderar det varmt.

”Man” kan du byta ut mot Vem-som-helst-som-är-snabbare-än-du.

 

Vad händer när du springer snabbare?

När du tränar med någon som ligger snäppet över dig finns det två alternativ:

1) Din träningspartner sänker tempot till din nivå.

2) Du höjer ditt tempo. Jag lovar att du orkar, du har mer i kraft i dig än du tror.

**

Det är lätt att fastna i sitt vanliga tempo och köra sin vanliga runda. Kroppen känner sig bekväm och träningspasset blir skön avkoppling. Det är jättebra för vårt välmående, men om du vill bli en bättre löpare behöver du ibland lägga in pass där du höjer ribban.

Det innebär att du antingen springer längre, snabbare eller kör fler uppförsbackar och intervaller. Det är jobbigt, men den extra ansträngningen betalar sig. Du kommer snart märka att du orkar mer än tidigare.

För egen del tycker jag det är dötråkigt att köra sådana medvetna träningsformer, även om jag vet att det ger resultat. Att däremot bli sporrad av någon annan och låta den mer intensiva träningsformen bli en bonus, är kul.

 

Hur hittar du någon att springa med?

Kanske har du en kollega, granne eller vän som du vet är duktig att springa. Säg precis som det är: du tränar för Tjejmilen och vill prova ett pass med snabbare tempo. Fråga ifall du får springa med honom/henne, och hitta en distans som känns rimlig. Om det är första gången räcker det med ett par kilometer.

Jag är övertygad om att den som du frågar kommer att känna sig smickrad, och att han/hon gärna springer med dig.

Lycka till!

/Karin

Läs mer om:  backträning, motivation, Tjejmilen
Kommentera inlägget här

Måbra rekommenderar